På tåget tillbaka satt jag och lyssnade på musik och Linnéa vilade när tanten mitt emot plötsligt böjde sig fram och sa att hon bara måste få säga att vi var så söta när vi satt så där tillsammans :P det kom väldigt oväntat, och det var därför det kändes så roligt.
Nu sitter Love och kollar på fotboll. Det pågår en tuff match på tennisplanen här utanför och från soffans armstöd har hon perfekt överblick. Hon verkar väldigt koncentrerad, jag vet dock inte vilket lag hon hejar på. Jag är förresten ganska tveksam om hon förstår att hon förväntas hålla på ett lag. Hon tycker nog mest att de är knäppa som sparkar iväg bollen när de får tag i den, istället för att ta den i säkert grepp i munnen och springa iväg utan räckhåll för alla andra...
Lilo intresserar sig inte för fotboll. Hon är mer intresserad av att kasta omkring sina slemmiga ben (tuggben alltså, inte de som tillhör hennes kropp..) så de flyger kors och tvärs över vardagsrummet...
Apropå slemmigt, så ska vi nog gå och laga lite gröt nu. Vi spar extravaganserna till en annan dag.
/Emma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar